Du visar för närvarande Forskare: dessa lömska studietekniker saboterar för studenter

Forskare: dessa lömska studietekniker saboterar för studenter

Som nybliven student vid Nackademin, känns det avgörande att förstå sig på studieteknik. Jag har därför gjort en djupdykning i den vetenskapliga forskningen kring studietekniker för att ta reda på hur man bäst studerar. I denna första del av artikelserien går jag igenom dåliga men vanliga studietekniker. Läs gärna andra delen om effektiva studietekniker, praktiska tips samt förslag på kurser och litteratur.

Läsåret 2020 började cirka 430 000 studenter att plugga på Sveriges högskolor och universitet samtidigt som 70 000 studenter började på yrkeshögskolor (SCB, 2021a, 2021b). Tyvärr kommer många av dessa en halv miljon studenter att använda sig av dåliga studietekniker under sin studietid.

Dessa studietekniker är lömska eftersom de används av majoriteten av landets universitets- och YH-studenter trots att de inte är effektiva. Varför denna paradox? Därför att studenter har instruerats i att använda dessa tekniker i många år. Studenter är helt enkelt bekväma med och duktig på att använda dessa studietekniker och lurar därför i sig att teknikerna är effektiva.

Konsekvenserna av dåliga studietekniker

Trots att landets studenter studerar flitigt flera timmar varje dag, så får de ofta dåliga kunskaper och otillfredsställande betyg. Andra drabbas av skoltrötthet då deras lärande uppfattas som tråkigt och meningslöst. Somliga hoppar av sin utbildning eftersom de inte verkar kunna prestera på den nivå som universitetet kräver.

Vilka är de dåliga studieteknikerna som plågar dagens studenter?

Omläsning

Att läsa stora mängder kurslitteratur och andra texter är en självklarhet vid högre studier. Omläsning där man läser samma text många gånger är utan tvekan den vanligaste studietekniken som studenter använder sig av (Dunlosky et al., 2013) då de tror att de måste läsa samma text flera gånger för att förstå eller memorera texten. Krävs det trots allt inte repetition för att komma ihåg saker?

Uppåtstående kvinna med bok som täcker för ansiktet.
Omläsning genom att använda pannan är en experimentell studieteknik. Foto av Siora Photography.

Enligt studier minskar fördelarna med omläsning radikalt redan efter två gångers läsning av samma text (Dunlosky et al., 2013). Omläsning är inte bara problematiskt av tidsmässiga skäl när studenten har mycket kurslitteratur att läsa på kort tid. Gång på gång har det visat sig att omläsning är en ytlig studieteknik eftersom man framförallt bekantar sig med texten och inte de bakomliggande koncepten, ett problem som kallas för fluency illusion ( Brown, et al., 2014, s. 116).

I de flesta fall bör det räcka med att läsa en text en eller två gånger men även då så måste läsning ske effektivt och kombineras med andra studietekniker. Läsning är bara början på resan mot bättre lärande.

Finally, although rereading is relatively economical with respect to time demands and training requirements when compared with some other learning techniques, rereading is also typically much less effective. The relative disadvantage of rereading to other techniques is the largest strike against rereading and is the factor that weighed most heavily in our decision to assign it a rating of low utility.

(Dunlosky et al., 2013, s. 29)

Understrykningar och överstrykningar

Att överdrivet understryka eller överstryka i texten kan skapa en känsla av att man lär sig men forskningen har visat att detta är en ytlig studieteknik (Dunlosky et al., 2013). Enligt en amerikansk studie använde hela 84% av studenter vid ett amerikanskt universitet sig av denna studieteknik (Dunlosky, 2013).

Ett vanligt problem med överstrykningar är att studenter – särskilt de med sämre läsfärdigheter – har svårt att identifiera och stryka över de viktigaste koncepten i texter (Bell & Limber, 2009). Studenter markerar helt enkelt för mycket irrelevant text och särskilt utsatt blir deras lärande om de använder begagnad kurslitteratur med förexisterande överstrykningar (ibid.).

Forskarna Bell & Limber (2009) sammanfattar sin kritik mot överstrykningar:

In conclusion, we hope that instructors – especially of introductory courses – will attend to our findings and spend a little time discussing these matters with their students. Tell them most text-marking strategies are based on tradition and idiosyncratic beliefs rather than empirical research […]. Suggest how students can use aids to comprehension possibly already in their texts such as bold font, advance organizers, section headings, and summaries, as well as the glossary found in some introductory texts. Let students in a class exercise see how their judgments of relevance compare with the instructor’s.

(Bell & Limber, 2009, s. 66)
Sida ur boken med många överstrykningar i gult.
Om all information är viktig så är inget viktigt. Foto av D0N MIL04K.

Om under- och överstrykningar är bristfälliga studietekniker, varför används de så ofta av studenter? Enligt Dunlosky et al. (2013) beror det på att de är enkla att använda, kräver ingen övning eller tidsinvestering förutom det som krävs för att läsa själva texten.

Ett bättre alternativ är att understryka enstaka ord och föra sammanfattande anteckningar i marginalen, oftast räcker det med något eller några få ord per stycke. Kom ihåg: om allt är viktigt i en text, är inget viktigt. Det gäller att analysera texten och extrahera kärnidéerna – två krävande aktiviteter som kräver övning.

Sammanfattningar

Att sammanfatta en text nyckelidéer kan verka en självklar studieteknik för många men forskning har visat att utan omfattande handledning i denna studieteknik, så förblir sammanfattningar ofta resultatlösa (Dunlosky et al., 2013). För många studenter är det helt enkelt svårt att skriva kvalitativa sammanfattningar (ibid., s. 15).

Summarization would be feasible for undergraduates or other learners who already know how to summarize. For these students, summarization would constitute an easy-to-implement technique that would not take a lot of time to complete or understand. The only concern would be whether these students might be better served by some other strategy, but certainly summarization would be better than the study strategies students typically favor, such as highlighting and rereading

(Dunlosky et al., 2013, s. 18)

I en serie om fem experiment som undersöker effekterna av att skriva sammanfattningar, konstaterar Spirgel och Delaney (2014) dystert:

Despite our repeated attempts to find evidence of the latter, our results indicated that at best summary writing was better than doing nothing (experiment 1), but it was often no different than restudying (experiments 1, 4, and 5), and in one case, it was worse (experiment 3). There was also no difference in retention between underlining — a relatively ineffective learning strategy — and summary writing (experiment 2)

Spirgel och Delaney (2014, s. 18)

Att skapa mentala bilder

Om du någonsin har skapat en mental bild av hur till exempel fotosyntes eller en motor fungerar, då har du använt dig av studietekniken där du skapar mentala bilder.

Forskningen har visat att denna studieteknik har sina fördelar, bland annat hjälper den att minnas material bättre, men att effekterna är kortvariga (Dunlosky, 2013). Särskilt problematiskt är att tekniken är svår att använda sig av för ämnen som är abstrakta eller komplexa (ibid.). Tekniken bör därför framförallt användas av studenter på grundskolenivå som studerar mer konkreta ämnen.

Liten pojke som tittar drömskt.
Albert försöker lära sig kvantmekanik men allt han föreställer sig är Spindelmannen på äventyr. Foto av @umityildirim.

Att hetsplugga inför tentor

Att intensivt plugga dagarna innan en tenta är vanligt bland studenter då tentaplugg ses som en naturlig avslutning på en kurs. Kanske har planeringen brustit under kursens gång, kanske har man haft ett fullspäckat schema. Oavsett så blir resultatet en stressig period av intensivt studerande för att klara av tentan.

Att hetsplugga är också dåligt av en annan anledning: kunskapen försämras snabbare än om man sprider ut studerandet under flera dagar (Dunlosky, 2013; Willingham, 2002). Återigen tror de flesta studenter att hetspluggandet är mer effektivt än uppdelat lärande, vilket gör studietekniken så lömsk:

One theory invokes the idea of deficient processing, arguing that the processing of material during a second learning opportunity suffers when it is close in time to the original learning episode. Basically, students do not have to work very hard to reread notes or retrieve something from memory when they have just completed this same activity, and furthermore, they may be misled by the ease of this second task and think they know the material better than they really do […]

(Dunlosky et al., 2013)

Vilka studietekniker bör studenter istället använda?

Som tur är har forskare även studerat effektiva studietekniker. I nästa artikel kommer jag gå igenom de allra bästa studieteknikerna, ge praktiska studietips och förslag på kurser och böcker som tar dina studier till nästa nivå.

Referenser

Bell, K. E., & Limber, J. E. (2009). Reading Skill, Textbook Marking, and Course Performance. Literacy Research and Instruction, 49(1), 56–67. https://doi.org/10.1080/19388070802695879

Brown, P., Roediger, H. & McDaniel, M. (2014). Make it stick : the science of successful learning. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press.

Dunlosky, J. (2013). Strengthening the Student Toolbox: Study Strategies to Boost Learning. American Educator, vol. 37, #3, s. 12-21. http://www.aft.org/pdfs/americaneducator/fall2013/Dunlosky.pdf 

Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques. Psychological Science in the Public Interest, 14(1), 4–58. https://doi.org/10.1177/1529100612453266

SCB (2021a). Registrerade studenter efter läsår och kön 1977/78–2019/20. Hämtades 2021-08-14. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/hogskolevasende/studenter-och-examina-i-hogskoleutbildning-pa-grundniva-och-avancerad-niva/pong/tabell-och-diagram/registrerade-studenter/registrerade-studenter-efter-lasar-och-kon-197778201920/

SCB (2021b). Yrkeshögskolan fortsätter expandera. Hämtades 2021-08-14. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/eftergymnasial-yrkesutbildning/yrkeshogskolan/pong/statistiknyhet/sokande-och-studerande-i-yrkeshogskolan-2020/

Spirgel, A. S., & Delaney, P. F. (2014). Does Writing Summaries Improve Memory for Text? Educational Psychology Review, 28(1), 171–196. https://doi.org/10.1007/s10648-014-9290-2

Willingham, D. (2002). How We Learn. Ask the Cognitive Scientist: Allocating Student Study Time. ”Massed versus ”Distributed” Practice. American Educator, 26. https://www.researchgate.net/publication/234731115_How_We_Learn_Ask_the_Cognitive_Scientist_Allocating_Student_Study_Time_Massed_versus_Distributed_Practice

Lämna ett svar